Intervjuer

Under sommaren 2018 kommer det komma upp små intervjuer med några av gästerna som kommer till Fridhäll. Håll utkik!

Michael Jeff Johnsson

På lördag 1/9 kl 19.00 är du välkommen att lyssna på Michael Jeff Johnsson.

Berätta om dig själv.
Jag är född 1972 i Virserum, gift och har tre barn mellan 6 och 11 år. Bor i Sävedalen utanför Göteborg. Jag reser och arbetar med min musik på ungefär halvtid. I övrigt undervisar jag på ett musikergymnasium, Rytmus i Göteborg.

Vad har du för intressen förutom musiken?
Eftersom jag har familj så har jag inga sysselsättningsproblem. 🙂 Men jag gillar löpning, fix och trix i hemmet och att läsa böcker.

Berätta om din kristna tro.
Jag döptes när jag var elva år, och har sett tron förändras och fördjupas sedan dess. Inte smärtfritt, men tron är hela grunden för min tillvaro. Den är för mig relationen med Jesus Kristus.Tron är botten för mitt skrivande och allt det jag är och tar mig för.

Vilken låt av dina låtar är din favorit och varför?
Svårt att svara på. Jag återkommer ofta till en sång som heter ”Slutar försöka”. Den beskriver mycket av vad min tro handlar om – att släppa taget och lita på Gud i olika situationer.

Han går aldrig förbi dig är naturligtvis speciell så som den kom till och hur den lever sitt eget liv. Jag får ständigt berättelser om vad den betyder för människor.

Berätta om din bakgrund till att bli den artist som du är idag. Hur kom det sig att du började skriva låtar/ sjunga?
Jag har alltid spelat och sjungit och i tonåren växte kallelsen fram att skriva sånger och sjunga dem var helst det öppnar sig. Jag har ingen särskild plan med det, men försöker göra det jag gör med stort hjärta och så bra jag kan. Gud har gett mig gåvan, det är den jag försöker ta vara på så gott jag kan.

 

Peter Bernhardsson

Berätta om dig själv
Jag heter Peter Bernhardsson och bor i Jönköping med min familj (fru och fyra barn).

Berätta om din tro på Gud.
Min tro på Gud har jag med mig från familj och barnsben, men med egna upplevelser och tydliga beslut om tro och efterföljelse ut med vägen.

Vad arbetar du med till vardags? (Berätta om dina uppgifter.)
Jag tjänar idag som regional kyrkoledare inom Equmeniakyrkan region öst, vilket skulle kunna jämföras med det man tidigare inom Missionskyrkan kallade distriktsföreståndare. Till vardags försöker jag betjäna 150 församlingar med allt ifrån nyrekrytering av medarbetare till att dela ansvaret att fixa fika till mina medarbetare på regionsexpeditionen. Mellan dessa storheter har jag ansvar för att skapa utbildningar inom regionen för ideella och medarbetare, leda arbetet för kyrkan inom regionen i stort, förkunna, installera medarbetare, ha inspirationsdagar, finnas med i kyrkans ledningsgrupp och ta min del av ansvaret för kyrkans liv, som att vara ledamot i Antagningsnämnden för pastorer och diakoner, m.m.

Hur kom det sig att du valde att bli pastor? Berätta om din bakgrund som pastor.
Att bli pastor var ingen självklarhet, utan en resa under längre tid för mig. Men idag har jag varit ordinerad pastor i 21 år.

Vad brinner du extra för att predika om?
När det kommer till förkunnelse, så är det Jesus det handlar om. Vi har fått uppdraget att som gemenskap och personligt vittna om honom och det är verkligen Jesus som är förkunnelsens kärna och stjärna.

Så om man kommer till Fridhäll den 25/8 är det med Jesus i centrum jag kommer förkunna.

Gubbröra 

Nu är Gubbröra tillbaka hos oss i sommar igen, välkomna den 16 juni att lyssna till gamla sånger. Jag hade en kortare telefonintervju med Anders i bandet Gubbröra.

Vilka är ni som är medlemmar i Gubbröra?
– Vi är åtta stycken piano, bas, trummor, fem sångare och ibland två till.
Leif, Våge, Håkan, Håkan, Arnold, Gunno, Anders o Daniel. Antingen kommer vi ifrån eller bor i Norra Mo. Vi övar en gång i veckan i Angerdshestra Missionshus.

Hur uppstod ert band?
-För många år sedan drog en kille ihop Julens sånger med allsånger o julsånger, därifrån växte det fram. Något år efter det började vi kalla oss Gubbröra. Vi övar en gång i månaden och är ute och sjunger ungefär tio gånger på ett år, lite olika. Vi får tacka nej till många spelningar, många bjuder in oss till sommaren, men i juli och augusti vill vi ha semester. Ingen av oss är pensionärer och är upptagna då på semestern.

Vad spelar ni för musik?
– Vi spelar allt möjligt, det är det enda vi har sagt egentligen att vi inte vill, bli insatta i fack. Vi spelar blandat. Rock har vi dock inte gett oss på. Vi spelar allt från psalm till schlager. Ofta är det gamla godingar, gamla örhängen, till exempel Povel Ramel med Underbart är kort eller Linda Sandell. Vi sjunger också en del accapella, det är väldigt roligt när det blir rätt.

Berätta om er/ din kristna tro.
Vi har gemensamt den kristna tron och att vi gillar sång o musik.

Vilken låt är din/ er favoritlåt och varför.
– Vi har en låt vi nästan alltid börjar med, Det enda jag vet är att nåden räcker, det är det vi står för.

Varför ska man komma o lyssna?
-Om man vill höra gamla örhängen!

 

Anders-Petter Sjödin

Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är lite äventyrlig. Började resa tidigt, redan som 15-åring ute i Europa. Som 17-åring liftade jag till Nepal för att klättra upp på Mt. Everest. Har bott och arbetat bl.a. i Israel, USA och Tanzania. Tycker om att att vara i naturen, att snickra, läsa, studera och undervisa. Är visionär. Har varit med och utvecklat två kyrkor inom tio år utanför Göteborg. Älskar Jesus och lärjungaliv.

Berätta om din tro på Gud.
– Blev kristen som 23-åring. Dramatisk historia. Ser Gud som mycket god. Jesus är min förebild och vän. Gläds åt den helige Andes ledning.

Vad arbetar du med till vardags?
– Är präst i Svenska kyrkan. Sedan 2001 har jag arbetat inom Partille pastorat, i Furulunds församling, som är Göteborgs stifts enda samarbetskyrka mellan EFS och Svenska Kyrkan. Sedan 2012 är jag engagerad i nyplanteringen Öjersjökyrkan. Jag var Oasrörelsens första anställda inspiratör under mitten av 90-talet och Ungdomspastor på EFS i Östersund under 80-talet.

Jag har en magisterexamen i historia- och religion och en Doctor of Ministry in Global Mission från Fuller Theological Seminary., Pasadena. USA. Har varit Direktor för Theological Education by Extension (TEE), i Iringa Tanzania.

Hur kom det sig att du valde att bli präst?
– Det är Guds fel! Hade ingen tanke på det, men så har Gud lett mig. Är lärare i botten. Är missionär och evangelist i mina gåvor och ser stora möjligheter i det kontaktnät som svenska kyrkan har.

Berätta om dina böcker som du skrivit.
– Har skrivit böckerna Sök Guds Ansikte (LIBRIS, 1996, reviderad upplaga, 2012), Förvandlad i Guds Närhet, (LIBRIS, 2010, på tyska med titeln Verwandelt in Gottes Gegenwart, 2011), A strategy for developing healthy and spiritual pastoral leadership in the twenty-first century church in Sweden, (Fuller Press 2001). Är medförfattare till böckerna Från Hjärta till Hjärta, (Cordia, 2003) och Varför är jag kristen? (Cordia 2002). Han har också översatt boken Det stämmer av Stephen Gaukroger (EFS-förlaget 1989).

Vad brinner du extra för att predika om/ skriva om inom den kristna tron?
– Ämnen som ligger mig varmt om hjärtat är Heliga vanor för ett fruktbärande liv, om lärjungaskap och andliga discipliner, om ledarskap, församlingsbyggnader och Gränsöverskridande mission. Om Guds närvaro och att vara ledd av Guds Ande. Jag delar gärna sin profetiska vision för ett andligt genombrott i Sverige.

Erik Tilling

Hur skulle du beskriva dig själv och varför du började skriva låtar?
– Jag brukar beskriva mig själv som ”obotlig gitarrist”. Jag tycker det är fantastiskt roligt att spela. Som ung lärde jag mig spela gitarr till 80-tals hårdrock. På 90-talet var jag Bengt Johanssons kompgitarrist i många år. Via Bengt upptäckte jag gitarristen Phil Keaggys akustiska gitarrspel vilket influerat mig mycket. 1997 kom jag i kontakt med Fernando Ortegas musik – en amerikansk låtskrivare som skriver psalmdoftande lovsånger – hans musik öppnade dörren till mitt eget låtskrivande och sedan dess har jag ägnat mig åt att översätta hans sånger och skriva egna i samma anda.

Vad har du för intressen förutom musiken?
– Jag gillar att läsa, det ger inspiration till nya sånger. Även skogspromenader är inspirerande. ”Allt sitter ihop” (är holistiskt) som de gamla kelterna sa. Den irländska fromhetstraditionen och Psaltaren är två andra inspirationskällor. I övrigt är min familj och mina vänner det jag prioriterar förutom musiken.

Berätta om din tro på Gud.
– Min tro är mitt fundament i tillvaron vilket hela min världsbild utgår ifrån. Jag har en väldigt enkel förtröstan på att Gud bär oss trots livets ojämnheter. Livet är inte alltid enkelt men genom allt är vi burna även om det inte alltid känns så. Han finns alltid vid vår sida. Min absoluta favoritvers i Bibeln är Psalm 17:8 som talar om att Gud gömmer oss under sina vingar och bevarar oss. Mitt i livets larm är Han vår trygghet.

Vad är det bästa med kristen tro för dig?
– Att vi är räddade ut ur mörkret och in i ljuset! Förvissningen om en hand som alltid bär.

Vad är det jobbigaste med att vara kristen enligt dig?
– För mig är att vara kristen en vinning! Visst får vi som kristna stå ut med att ”dumförklaras” och diskrimineras då då för vår tro men Jesus säger i evangelierna att vi kommer bli ”hatade för mitt namns skull”. Men friden i hjärtat kan ingen ta ifrån oss! Ökenfadern Antonios som levde på 300-talet sa: ”Det kommer en tid då folk är galna. Ser dom då någon som inte är galen säger de till honom: Du är galen! För att han inte är som dom”… Att vara kristen idag uppfattas av en del som ”oupplyst”. Botemedlet mot det tror jag är att leva helhjärtat för Gud. Börjar man kompromissa tappar man fotfästet. Jag tror precis som de gamla kelterna att allt sitter ihop. Gud är hela tillvarons Gud. Med både i sorg och glädje. Att leva med en fot ”i världen” och en fot ”i himlen” skapar en fragmentarisk tillvaro.

Vilken är din favoritlovsång av dina egna? Hur kom den fram och vad betyder den för dig?
– Efter flera år av mörker kändes ibland som Gud lämnat mig. När jag flera år senare tittade i backspegeln insåg jag att Han faktiskt burit mig genom allt! Som berättelsen fotspår i sanden: att vara buren när man bara ser ett par fotspår i sanden… Den insikten fyllde mig med stor tacksamhet och jag skrev texten till sången ”Du har räddat mig”. Sången har blivit lite av mitt credo, den bekännelse jag landat i.

Erik Tillings hemsida hittar du här.